Bye Bye, Happy Suwon

Vi kom hit för ett uppdrag, för att se om Martin Dahlin hade rätt när han under fotbolls VM i Korea/Japan 2002 sa: "Koreanerna är små, fast inte så små".

Det har tagit tid, långa nätter och samtal över kaffe eller en öl, men nu är vi ense, jag och Anders, koreanerna är små, fast inte så små.

Nu när vi känner vi funnit svaret, så är det dags att åka hem.

Så det gör vi.

Vi ses snart.

/ Kalle o Anders

Tillbaka

Bloggen har återuppstått ifrån de döda. Den självdog väl lite när vi insåg att vi i stort upplevde samma saker varje vecka. Men med lite perspektiv har vi trots allt gjort en hel del senaste månaden... ...vi har röstat i EU-valet,

...vi har besökt en känd kyrkogård i södra Korea,

...vi har vävt mattor,

...fina mattor,

...Anders har bott en helg i ett buddhistiskt tempel,

...vi har klätt upp oss,

...för att gå på fin middag,

...och träffa Syd-Koreas fd president och vinnare av Nobels Fredspris, Kim Dae-Jung.
Storslaget!

Vi bjuder även på ett klipp med vår vidunderligt söta koreansk-fröken som nog de flesta utbytare har fått en liten crush på. Detta är ett helt vanligt upprop, frökens uttal av västerländska namn har varit en ständigt återkommand höjdpunkt under vår tid i Korea.

andra gången på en månad...

OS-Guld!

Dags för en uppdatering igen kanske. Nu är det en vecka sen vi kom tillbaka från Japan. Tokyo motsvarade på många sätt våra förväntningar, det var sjukt mycket folk, stora hus, enorma neon-skyltar, utklädda japaner samt väldigt dyrt. Sammanfattningsvis var det en trevlig utflykt på alla sätt och vis.

I lördags anordnade den koreanska versionen av VIS något som kallades 'International Olympic Games'. Det var hopprep, dragkamp, stafetter, visklekar och dylika tävlingar. När dagen väl var över så visade det sig att Anders och Karl´s gröna lag stod som totalsegrare och belönades med en låda vin. Vi känner båda att vi uppnådde lite av en livslång dröm. Många har tvivlat på att vi skulle kunna uppnå ett OS-guld men efter mycket träning och hängiven satsning nådde vi i lördags ända fram. Det tål att påpekas att det under hela dagen bjöds på pizza samt gratis öl. Ikväll, måndag, är det något som kallas ’dormitory festival’, vad den går ut på vet vi inte riktigt men vi vet att skolan återigen bjuder alla på gratis öl och pizza. Konceptet med att skolan bjuder på öl känns minst sagt lite osvenskt.

Onsdag, torsdag och fredag denna vecka firas något som kallas ’Ajou Campus Festival’, det verkar påminna en hel del om allkårsfestivalen där hemma. Tydligen funderar vissa lärare på att ställa in sina lektioner under den veckan eftersom ljudnivån på campus är för hög (!) under festivalen. När vi ändå är inne på fest-temat så kan vi berätta att koreaner är betydligt bättre på att dricka alkohol än vad man kan tro. Den vanligt förekommande asiatiska egenskapen att vara överkänsliga mot alkohol finns inte här. Koreanerna dricker stora mängder innan de trillar av stolen. Däremot trillar de i princip alltid av stolen till slut. Det är en vanlig syn att framåt morgonkvisten se koreanska killar bära hem sina flickvänner på ryggen efter en natt ute på stan. Är du på ett uteställe så kan du räkna med att det ligger spyor i mer eller mindre varenda pissoar och toalett. Med andra ord så tål koreanerna mycket alkohol, men de har ingen aning om när det är dags att sluta dricka.

För övrigt kan vi berätta att vi har fått ett par av våra midterms tillbaka, än så länge alla med väl godkända resultat. Nu är det 4 veckor kvar till slut-tentamens så snart börjar nog plugghetsen och bibliotekshänget igen.

Koreanerna är väldigt förtjusta i högtider. I torsdags var det ’rose day’, en version av alla hjärtans dag då koreanerna skulle ge rosor till sina flickvänner. I fredags var det teachers day, då var det lärarna som skulle få presenter. Idag är det tydligen ’adult day’, med innebörden att alla som fyller 20 i år (vuxen-ålder i korea) ska få blommor och presenter. För två veckor sedan var det ’childrens day’, då barnen skulle uppvaktas. Vi har även upplevt ’white day’ då man ska ge godis till sin flickvän samt ’black day’ som tydligen är singlarnas motsvarighet till Alla hjärtans dag. Som ni förstår är det många dagar att hålla reda på, och vi är ganska glada att stå utanför och inte behöva tänka på allt det där.

Big in Japan

I lördags åkte vi på utflykt till den demilitariserade zonen (DMZ) mellan Syd- och Nord-Korea. Även om själva zonen är avmilitariserad så är gränsen den mest militariserad gränsen i världen. 1 000 000 nordkoreanska , 650 000 sydkoreanska och 40 000 amerikanska soldater håller ögonen på gränsen och på varandra.

Freedom Bridge, en bro som tidigare har använts vid återförenande av familjer mellan Nord och Syd.

Där borta skymtar Nord-Korea. För er med korp-ögon så går det även skönja världens största flaggstång borta vid horisonten.

Syd-Kora byggde för några år sedan en ny och modern tåg-station nära gränsen. En station som aldrig har använts men...

...spåret leder mot Nord-Korea och förhoppningen är att en dag kunna ta det i bruk.

I dagarna har vi båda fått paket från Sverige, väldigt uppskattade paket dessutom.

Kalle fick snus...

...och Anders fick ett par nya, vita skor!


Vi bor ju trots allt i världens tredje största storstadsregion, så här kommer lite statsbilder så ni i alla fall får en liten bild av hur det ser ut.
Suwon Station, en stadsdel i vår, enligt koreanerna, lilla stad där det enbart bor 1 miljon invånare.

Downtown Seoul

Downtown Seoul

På onsdag åker vi till Japan i sex dagar för att uppleva mer storstad, gå på sumo-brottning, sjunga karaoke, äta sushi (nja), dricka sake samt eventuellt träffa en och annan fd japanska-lärarinna. Återkommer med en rapport när vi är hemma från det äventyret.

Bibblan, the Story

Efter Anders bild inlägg tänkte jag som inte varit lika flitig med kameran förklara hur dessa dagar innan mid-term:sen (halvtidsproven) har varit. Vi har varit en hel del på bibblan senaste tiden.

Bibblan i Korea kan för det otränade ögat lätt verka som vilket annat univeristetsbibliotek som helst, kanske till och med som stolta Växjös Universitets Bibliotek.

Men icke.

Först ska det förklaras att Anders för en tid sedan menade att Koreanerna (Koreanska studenterna) i mångt och mycket var som ett gäng fulla 13-14 åringar. Dom är inte riktigt färdigvuxna, och en fnissig spänning verkar koka i deras huvuden. Dessutom går dom konstigt.

Med detta i baktanken.

Koreanerna går tidigt till biblioteket, den stora läsesalsdelen öppnar redan klockan 6 på morgonen. Flera hundratals platser blir i samma stund bokade av de förväntansfulla, och ofta i pyjamas klädda koreanska studenterna. Bokningen betyder att man bokat en plats, denna måste dock uppdateras var 4e timme annars tappar man platsen. Klockan 10 blir därför många platser lediga då större delen av de koreaner som bokat platser gått hem o somnat och försovit sig och därför missat att boka om sina platser innom de 4 timmar man har på sig.

Även klockan 14 finns stor chans att få en plats då många av de som bokat sin plats gått hem somnat, och försovit sig.

Det ska dock sägas att många bokar sin plats och sover på den. Vissa över hela natten. Tjejerna har t.om. sängar i källaren där de kan sova.

Vissa delar av bibblan är alltså öppen 24/7.

Vad jag vill att ni ska se framför er är de extremt morgontrötta koreanerna (full 13-14åringarna) som i sina pyjamaser med katten Kitty på, eller något annat överdrivet gulligt, tar sig till biblioteket, bokar sin plats, drar sig sedan hem igen. Försover sig för att kanske sen vid 1400 komma dig igen och försöka få en plats för någon som också försovit sig men mycket senare.

Pyjamas bärs för övrigt hela dagarna av många koreaner här.

Klockan 23 när vi oftast dra oss hem är det fullt ös på bibblan, på alla platser sitter det folk, tält sätts upp utanför för att sälja mat och kaffe för att hålla folk vakna (fast det knappt finns något koffein i kaffet)

Summan av kardemumman är att bibblan alltid är fullbokad men det sitter ingen på 2/3 av platserna, samtidigt som folk köar i timmar för att få en plats.

Alla vet vilka timmar som platserna blir lediga. Alla vet 4 timmarsvågorna, alla vet att de flesta försover sig.

De som klarar alla försovningnar (eller sover på bibblan) snittar säkert 16 timmars dagar på bibblan. Dock består ju ca 4 timmar av sömn på bibblan, 3 timmar av äta. 2 Timmar hänga på bänkarna utanför och 2 timmar till går ut på att jaga sin pojk- eller flickvän som man när man väl lyckats fånga, man hänger på så att båda håller på att ramla och synen av full 13åring förstärks. Sen fnissar man.

För de som tror att sk. smileys finns i två upplagor den glada ":)" och den ledsna ":(" kan vi berätta att i Korea finns det nog närmre 100. Bland annat två fiskar som pussas och delikatessen "kött på pinne".

Det var allt tills vidare

Peace.