Bye Bye, Happy Suwon

Vi kom hit för ett uppdrag, för att se om Martin Dahlin hade rätt när han under fotbolls VM i Korea/Japan 2002 sa: "Koreanerna är små, fast inte så små".

Det har tagit tid, långa nätter och samtal över kaffe eller en öl, men nu är vi ense, jag och Anders, koreanerna är små, fast inte så små.

Nu när vi känner vi funnit svaret, så är det dags att åka hem.

Så det gör vi.

Vi ses snart.

/ Kalle o Anders

Tillbaka

Bloggen har återuppstått ifrån de döda. Den självdog väl lite när vi insåg att vi i stort upplevde samma saker varje vecka. Men med lite perspektiv har vi trots allt gjort en hel del senaste månaden... ...vi har röstat i EU-valet,

...vi har besökt en känd kyrkogård i södra Korea,

...vi har vävt mattor,

...fina mattor,

...Anders har bott en helg i ett buddhistiskt tempel,

...vi har klätt upp oss,

...för att gå på fin middag,

...och träffa Syd-Koreas fd president och vinnare av Nobels Fredspris, Kim Dae-Jung.
Storslaget!

Vi bjuder även på ett klipp med vår vidunderligt söta koreansk-fröken som nog de flesta utbytare har fått en liten crush på. Detta är ett helt vanligt upprop, frökens uttal av västerländska namn har varit en ständigt återkommand höjdpunkt under vår tid i Korea.

andra gången på en månad...

OS-Guld!

Dags för en uppdatering igen kanske. Nu är det en vecka sen vi kom tillbaka från Japan. Tokyo motsvarade på många sätt våra förväntningar, det var sjukt mycket folk, stora hus, enorma neon-skyltar, utklädda japaner samt väldigt dyrt. Sammanfattningsvis var det en trevlig utflykt på alla sätt och vis.

I lördags anordnade den koreanska versionen av VIS något som kallades 'International Olympic Games'. Det var hopprep, dragkamp, stafetter, visklekar och dylika tävlingar. När dagen väl var över så visade det sig att Anders och Karl´s gröna lag stod som totalsegrare och belönades med en låda vin. Vi känner båda att vi uppnådde lite av en livslång dröm. Många har tvivlat på att vi skulle kunna uppnå ett OS-guld men efter mycket träning och hängiven satsning nådde vi i lördags ända fram. Det tål att påpekas att det under hela dagen bjöds på pizza samt gratis öl. Ikväll, måndag, är det något som kallas ’dormitory festival’, vad den går ut på vet vi inte riktigt men vi vet att skolan återigen bjuder alla på gratis öl och pizza. Konceptet med att skolan bjuder på öl känns minst sagt lite osvenskt.

Onsdag, torsdag och fredag denna vecka firas något som kallas ’Ajou Campus Festival’, det verkar påminna en hel del om allkårsfestivalen där hemma. Tydligen funderar vissa lärare på att ställa in sina lektioner under den veckan eftersom ljudnivån på campus är för hög (!) under festivalen. När vi ändå är inne på fest-temat så kan vi berätta att koreaner är betydligt bättre på att dricka alkohol än vad man kan tro. Den vanligt förekommande asiatiska egenskapen att vara överkänsliga mot alkohol finns inte här. Koreanerna dricker stora mängder innan de trillar av stolen. Däremot trillar de i princip alltid av stolen till slut. Det är en vanlig syn att framåt morgonkvisten se koreanska killar bära hem sina flickvänner på ryggen efter en natt ute på stan. Är du på ett uteställe så kan du räkna med att det ligger spyor i mer eller mindre varenda pissoar och toalett. Med andra ord så tål koreanerna mycket alkohol, men de har ingen aning om när det är dags att sluta dricka.

För övrigt kan vi berätta att vi har fått ett par av våra midterms tillbaka, än så länge alla med väl godkända resultat. Nu är det 4 veckor kvar till slut-tentamens så snart börjar nog plugghetsen och bibliotekshänget igen.

Koreanerna är väldigt förtjusta i högtider. I torsdags var det ’rose day’, en version av alla hjärtans dag då koreanerna skulle ge rosor till sina flickvänner. I fredags var det teachers day, då var det lärarna som skulle få presenter. Idag är det tydligen ’adult day’, med innebörden att alla som fyller 20 i år (vuxen-ålder i korea) ska få blommor och presenter. För två veckor sedan var det ’childrens day’, då barnen skulle uppvaktas. Vi har även upplevt ’white day’ då man ska ge godis till sin flickvän samt ’black day’ som tydligen är singlarnas motsvarighet till Alla hjärtans dag. Som ni förstår är det många dagar att hålla reda på, och vi är ganska glada att stå utanför och inte behöva tänka på allt det där.

Big in Japan

I lördags åkte vi på utflykt till den demilitariserade zonen (DMZ) mellan Syd- och Nord-Korea. Även om själva zonen är avmilitariserad så är gränsen den mest militariserad gränsen i världen. 1 000 000 nordkoreanska , 650 000 sydkoreanska och 40 000 amerikanska soldater håller ögonen på gränsen och på varandra.

Freedom Bridge, en bro som tidigare har använts vid återförenande av familjer mellan Nord och Syd.

Där borta skymtar Nord-Korea. För er med korp-ögon så går det även skönja världens största flaggstång borta vid horisonten.

Syd-Kora byggde för några år sedan en ny och modern tåg-station nära gränsen. En station som aldrig har använts men...

...spåret leder mot Nord-Korea och förhoppningen är att en dag kunna ta det i bruk.

I dagarna har vi båda fått paket från Sverige, väldigt uppskattade paket dessutom.

Kalle fick snus...

...och Anders fick ett par nya, vita skor!


Vi bor ju trots allt i världens tredje största storstadsregion, så här kommer lite statsbilder så ni i alla fall får en liten bild av hur det ser ut.
Suwon Station, en stadsdel i vår, enligt koreanerna, lilla stad där det enbart bor 1 miljon invånare.

Downtown Seoul

Downtown Seoul

På onsdag åker vi till Japan i sex dagar för att uppleva mer storstad, gå på sumo-brottning, sjunga karaoke, äta sushi (nja), dricka sake samt eventuellt träffa en och annan fd japanska-lärarinna. Återkommer med en rapport när vi är hemma från det äventyret.

Bibblan, the Story

Efter Anders bild inlägg tänkte jag som inte varit lika flitig med kameran förklara hur dessa dagar innan mid-term:sen (halvtidsproven) har varit. Vi har varit en hel del på bibblan senaste tiden.

Bibblan i Korea kan för det otränade ögat lätt verka som vilket annat univeristetsbibliotek som helst, kanske till och med som stolta Växjös Universitets Bibliotek.

Men icke.

Först ska det förklaras att Anders för en tid sedan menade att Koreanerna (Koreanska studenterna) i mångt och mycket var som ett gäng fulla 13-14 åringar. Dom är inte riktigt färdigvuxna, och en fnissig spänning verkar koka i deras huvuden. Dessutom går dom konstigt.

Med detta i baktanken.

Koreanerna går tidigt till biblioteket, den stora läsesalsdelen öppnar redan klockan 6 på morgonen. Flera hundratals platser blir i samma stund bokade av de förväntansfulla, och ofta i pyjamas klädda koreanska studenterna. Bokningen betyder att man bokat en plats, denna måste dock uppdateras var 4e timme annars tappar man platsen. Klockan 10 blir därför många platser lediga då större delen av de koreaner som bokat platser gått hem o somnat och försovit sig och därför missat att boka om sina platser innom de 4 timmar man har på sig.

Även klockan 14 finns stor chans att få en plats då många av de som bokat sin plats gått hem somnat, och försovit sig.

Det ska dock sägas att många bokar sin plats och sover på den. Vissa över hela natten. Tjejerna har t.om. sängar i källaren där de kan sova.

Vissa delar av bibblan är alltså öppen 24/7.

Vad jag vill att ni ska se framför er är de extremt morgontrötta koreanerna (full 13-14åringarna) som i sina pyjamaser med katten Kitty på, eller något annat överdrivet gulligt, tar sig till biblioteket, bokar sin plats, drar sig sedan hem igen. Försover sig för att kanske sen vid 1400 komma dig igen och försöka få en plats för någon som också försovit sig men mycket senare.

Pyjamas bärs för övrigt hela dagarna av många koreaner här.

Klockan 23 när vi oftast dra oss hem är det fullt ös på bibblan, på alla platser sitter det folk, tält sätts upp utanför för att sälja mat och kaffe för att hålla folk vakna (fast det knappt finns något koffein i kaffet)

Summan av kardemumman är att bibblan alltid är fullbokad men det sitter ingen på 2/3 av platserna, samtidigt som folk köar i timmar för att få en plats.

Alla vet vilka timmar som platserna blir lediga. Alla vet 4 timmarsvågorna, alla vet att de flesta försover sig.

De som klarar alla försovningnar (eller sover på bibblan) snittar säkert 16 timmars dagar på bibblan. Dock består ju ca 4 timmar av sömn på bibblan, 3 timmar av äta. 2 Timmar hänga på bänkarna utanför och 2 timmar till går ut på att jaga sin pojk- eller flickvän som man när man väl lyckats fånga, man hänger på så att båda håller på att ramla och synen av full 13åring förstärks. Sen fnissar man.

För de som tror att sk. smileys finns i två upplagor den glada ":)" och den ledsna ":(" kan vi berätta att i Korea finns det nog närmre 100. Bland annat två fiskar som pussas och delikatessen "kött på pinne".

Det var allt tills vidare

Peace.

En dag på biblan

Kö till maskinen där man bokar sittplats.


Koreanska-studier.

Folkligt, Festligt, Fullsatt!

Mer Koreanska.

Anders sover på biblioteket, Korean-style.

Halvtid

Enligt uppgifter till bloggen har då halva tiden iväg passerat. Hur ska man då sammanfatta den gångna tiden? Jag vet inte. Vad jag dock vet är hur pass rätt Martin Dalin hade; Koreanerna är små, fast inte så små.


För de som lyckats missa det så Di Blåe spelat premiärmatch på nya hemma borgen, och dessutom gjort det bra.

I hur många länder får man in stekt ägg klockan 2 på natten som snacks till sin öl? Inte många, men Korea är ett av dem.

Kalle har nässlat sig in bland nepaleserna. Detta betyder att nepaleser inte bara börjat prata nepalesiska med honom (mig) utan även att de står och tittar på mig när jag sitter vid datorn, ibland 10-15 min efter det att man sagt hej då. Det känns ibland konstigt, men vad ska man säga?

En av nepaleserna, som går under namnet "Littleboy" (i ett ord och med nepal/indisk brytning) blir numera orolig när han inte sett mig på några timmar. Likt en gift man som kommer hem mitt i natten och får förklara för sin fru var han varit, måste jag nu förklara att jag varit på lektion, ätit lunch eller pluggat.

Hur som helst. På bilden, Kalle i sin löjligt billiga (klart öst-statsinspirerade) joggingoverol innan en pingismatch med Littleboy.



Ha det fint

Våren är här

Det pratas mycket om att det är fint vårväder därhemma. Vädret är inte helt fy skam här heller...

Cherry Blossom Festival var tydligen en stor begivenhet som vi inte kunde låta bli att missa.

Dessutom har jag nu insett att jag blivit så pass gammal att jag, likt mina föräldrar, kan få för mig att fotografera blommor.

Annars börjar det bli mer och mer studier nu. Mid-terms börjar om en vecka och eftersom mycket av betygen hänger på dessa tentor så är man så illa tvungen att lära sig. Extra viktigt verkar det vara för Koreanerna, för dem är endast högsta betyg gott nog. Koreanera bor numera på biblioteket. Vissa av dem spenderar nog stora delar av dygnet där. Det finns till och med rum med sängar och filtar där man kan vila lite mellan studerandet. Dessa rum är enbart för flickor dock, pojkarna får nöja sig med att ligga med huvudet på bordet och sova. Och det gör de också, koreanerna ligger i drivor och sover på biblioteket. Går man in på toaletten så är det dessutom stor risk att där står ett gäng koreaner och borstar tänderna.
Vidare så finns det en dator på biblioteket som används till att boka sittplats. Den har tidigare visat sig vara överflödig, men nu är biblioteket är sprängfullt så är den ovärderlig om man vill ha någonstans att sitta. Dock ska det ju sägas att vi utbytare inte lägger riktigt stor vikt vid dessa studier, ett par timmar om dagen räcker gott. Jag har idag i alla fall provat på den koreanska traditionen att sova med huvudet i mina läroböcker. Omdömet är väl sådär, jag föredrar nog att sova hemma i min säng trots allt..

Lev väl!

/AK

Det har varit lite dåliga med uppdateringar på sistone. Men det känns inte som om det finns så jättemycket att berätta för tillfället. Det har blivit väldigt mycket vardag här nu och inte så mycket är nytt längre. Det sägs ju att en bild säger mer än tusen ord, så därför kastar jag upp 6 bilder i det här inlägget som i ordväg motsvarar säkert två hemtentor. Håll till godo...

Här är utsikten från vårt tak, Suwon Skyline.

Här är vi på tunnelbanan på väg till matchen mellan Nord och Syd.

En match som Syd vann med 1-0 efter ett sent mål. Hyfsad match och hyfsad stämning...

...men mest spännande tyckte vi antalet poliser på arenan var.

Kalles föräldrar har kommit på besök. De stannar i två veckor och helt plötsligt är jag och Karl väldigt erfarna Korea-besökare och vi inser att vi trots allt har lärt oss en hel del om hur samhället fungerar.

Med sig från Sverige hade mamma och pappa Bendroth ett par påsar Gott & Blandat samt deoderant som var sjukt uppskattat. Eftersom asiater inte svettas under armarna så är deoderant inte lätt att hitta här nere.

Vi har lärt oss att smileys är oerhört viktigt när man skriver sms. På våra mobiler finns det typ 200 olika förprogramerade smileys. Om man inte har med en smiley i ett sms så uppfattas det som om man är arg. Dels blir det jobbigt när man får ett sms och måste försöka tyda smileysarna i det, och dels är det jobbigt när man ska skicka ett eftersom man inte vill infoga en smiley som säger något opassande i sammanhanget. Det är tur att både jag och Kalle redan hemma i Sverige var flitiga användare av smileys och övrigt fjortis-trams. =)

Något annat som är intressant att notera är att alla utbytare mer eller mindre har börjat buga när man hälsar på folk. Personal i affärer och restauranger osv bugar alltid för oss när vi kommer. De gör det för att visa sig underlägsna oss, men vi västerlänningar tycker det känns oartigt att inte bocka tillbaka. Det hela har resulterat i att man nu omedvetet alltid bockar lite när man möter folk man känner. Det ser lite lustigt ut minst sagt.

Kim Jung-Ill´s grabbar

Relationerna mellan Syd och Nordkorea är just nu minst sagt frostiga. Nord-Korea planerar att på lördag (eller någon av de nästkommande dagarna) skjuta upp en vädersatelit. Problemet är att Syd-Korea och dess allierade, USA och Japan, hävdar att det i själva verket är ett missiltest. De hävdar att om Nordkorea verkligen skjuter upp sin satelit/missil, så kommer de skjuta ner den. Nord-Korea kontrar med att om så blir fallet så innebär det krig. Det här är den enda i världen nu återstående konflikten från kalla krigets dagar, kommunism mot liberalism (liberalism med vissa reservationer). Lördag blir minst sagt en spännande dag för oss här i Suwon.

Med tanke på ovanstående så är det lite spännande att vi ikväll ska åka in till Seoul för att titta på VM-kvalfotboll mellan Nord och Syd-Korea.

Annars då? Den här veckan har det blivit lite mer koreansk kultur. I måndags kväll anordnade skolan ett "english cafe". Utbytesstudenterna lockades dit med ett löfte om gratis öl. De koreanska studenterna "lockades" dit med obligatorisk närvaro. Väl på plats så visade det sig att vi utbytare hade gått rakt i fällan. Koreanerna som var där hade alla på ett papper skrivit ner frågor som de var tvungna att ställa till en utbytare. Det hela liknade mer speed-dating med Internet-inriktning. Det spelade ingen roll hur man försökte gömma sig, man fick till sällskap ständigt nya koreaner som ville fråga om mina föräldrar använder internet, om jag laddar ner musik, eller om jag tror att internet har förbättrat levnadsstandarden.

Till detta minglande antog jag för enkelheten mitt numera allmänt accepterade koreanska namn, Andersu.

Igår kväll var det "Korean Movie Night". Alla utbytare blev inbjudna och filmen vi fick se, 200 pound beuaty, rekommenderar jag inte till någon. Kontentan av filmen var något i stil med att det är insidan som räknas, men om du är tjock och ful så är det nog trots allt bäst om du gör en plastikoperation trots allt. Vi nord-europeér hade lite svårt för det luddiga budskapet. Koreaner, afrikaner och öst-europeér däremot låg alla och vred sig i sina bio-stolar.

Ni undrar förstås om det inte har kommit några nya regler denna veckan. Jodå, i måndags dök det givetvis upp ett par nya skyltar.

Det är numera officiellt förbjudet att skapa översvämningar på toaletten.

Det är numera även förbjudet att utöva sin religion någon annanstans än i religions-rummet i källaren.

Penalty of expression/expulsion

Klockan är 21:10. Det knackar lite i högtalaren.

"girls visiting the third floor, eating noodels and not studying, you will go to first floor or face the penalty of expression..."

"... I mean, girls, the commonroom is now on the first floor from today, girl on third floor will face penalty of expression"

Det är hårda bud här i Korea. Undrar om tjejen med nudlar på våning 3 han ut eller blev tvungen att uttrycka sig. Om ni undrar hur dom kände till det hela så kan bloggen avslöja att här är kameror överallt för att se så vi uppför oss.


Högtalaren där allehanda varningar numer dagligen utfärdas.

Två utflycker

Uppdateringarna har varit lite kassa på sistonde så därför presenteras nu två utflyckter i ett och samma inlägg.

Den första, förra helgen gick till Gyeongsang, där vi ökade på våra kultur poäng.

Först såg vi en hög stenar som användes för att kolla stjärnor med för många herrans år:


Vi kollade även på... vad som varit ett tempel, fast nästan var det igen:




Efter detta förvandlades den tidigare kulturella rundtursbussen till en Kareoke buss:



Kvällen blev lång och Kareokelåtarna på hotellet många, men vi tog oss slutligen hem på söndagen.

I torsdags nu,. så tog vi oss till världens största innomhusnöjespark. Den var gigantisk, och ägdes av företaget Lotte, som har allt ifrån matbutiker, hamburgerställe, klädbutiker och tugummin. Nöjesparken hette: Lotte World. Här en bild med Kalles nya hjälpare och hans vän (bilden är tagen från den bit av nöjesparken som faktiskt var utomhus:



Innomhus kunde det se ut såhär:




Dessuom har Anders passat på att fylla år, dock var ryktet snabbare än Anders åldrande vilket ledde till att Anders födelsedag firades dagen innan:


Lapparna undrar ni såklart då. Jo, lappar finns det fortfarande gott om. Häromdagen kom denna lapp upp:


Vi blev också väckta i fredags morse av att en man, mest på koreanska, förklarade att vi skulle utrymma byggnaden. Vi tror att det beror på att man är rädd för att utbytesstudenter har med sig utländska virus som man inte vill ha in i Korea. Hur som helst är vårt rum nu besprutat och och alla virus döda. Och vi spydde inte heller. Dock mådde många andra i byggnaden dåligt efter besprutningen så toaletterna var fullsatta och någon hade näsblod.

Idag ska Anders kolla Korea mot Irak (träningsmatch) medan Kalle på webben ska följa dom Himmelsblå. Lyckas vi sedan hitta en fin streaming till Sverige-matchen som spelas tidigt som attan imorgon (Koreansk tid) så ska vi även följa den.
Ev helg i Fotbollens tecken alltså.

Ha det bra allesammans.